För ungefär femtio år sedan arbetade en ung svensk läkare på ett sjukhus i London. Vid ett tillfälle satt han och hans jämnåriga kollegor och talade om patienter, Som av en händelse kom sjukhusets chef, en äldre professor, förbi. De unga talade om sal 3, säng 4 och så vidare. Professorn avbröt dem: ”På detta sjukhus finns inga fall och inga nummer. Här finns bara människor. När vi talar om våra patienter gör vi det genom att nämna förnamn och efternamn.” Jag tänker mig att patienterna, som blev bemötta på detta personliga och respektfulla sätt av professorn, med förtroende lade sin framtid i hans händer.

Den unge svenske läkaren kom så småningom tillbaka till Sverige, men han glömde aldrig denna händelse. När han själv blev professor och fick studenter berättade han den alltid.

Det ligger mycket visdom och människokärlek i denna berättelse. Läkarens uppgift är stor och svår: Ibland bota, ofta lindra, alltid trösta. Man kan inte bota, lindra och trösta ett nummer eller ett fall. Man kan bara bota, lindra och trösta människor. Människors identitet finns i deras namn. Det är först när vi lärt oss deras namn, som vi börjar förstå dem. Människor är individer, och bara om vi möter dem som individer kan vi bli till hjälp för dem.

Jesus Kristus är en mästare i individualiserad människovård. Till en säger han att inte berätta det under han fått uppleva. Till en annan säger han att gå hem och berätta allt. Till en säger han att ge bort allt han äger, till en annan säger han inget om rikedom. Jesus har en särskild väg för var och en. Han är så stor, att alla människors olika vägar till Gud ryms i honom. Därför säger han: ”Jag är vägen.”

Hos profeten Jesaja säger Gud något underbart om sin relation till oss: ”…jag har kallat dig vid ditt namn, du är min.”(Jes. 43:1) För Gud är vi aldrig nummer eller fall. För Gud är vi personligheter, individer med unika förutsättningar att bli mycket mer än vi är. Han känner vår personlighet och vår individualitet på djupet, till och med bättre än vi själva. När han kallar på oss är det just som personligheter och individer, och den livsväg han stakar ut för oss är just den, som allra bäst passar vår personlighet. Så stort är det att han känner våra namn. Vi kan visa Gud större förtroende än de engelska patienterna visade den kloke professorn. Men det allra största är ändå att Gud säger: ”Du är min.” Det är något oändligt mycket mer än den skickligaste läkare kan ge oss.