Påverkansoperationer är en integrerad del i all modern krigföring. Stormakterna har betydande resurser för påverkansoperationer. Det gäller även mindre aktörer, till exempel Israel och Hamas. En påverkansoperation har en mycket stor betydelse i strategiska överväganden. I Storbritannien tillmäts till exempel påverkansoperationer så stor vikt att de endast får sättas in efter regeringsbeslut.
Påverkansoperationer kan vara strategiska och rikta sig till hela befolkningar. De kan vara operativa och omfatta ett helt avsnitt av operationen, till exempel den nuvarande Gaza-operationen. De kan vara taktiska och rikta sig mot enskilda förband eller grupper, t.ex. israeliska påverkansoperationer mot Hamas eller islamiska Jihad. Ett exempel på en sådan taktisk påverkansoperation är när IDF (Israels krigsmakt) genom amerikanska media vilseledde Hamas att en markoffensiv var förestående, vilket fick Hamas att omgruppera och därvid bli blottställt för israeliskt flyg.
Detta är också ett exempel på en påverkansoperation genom key informants. Man förser alltså en inflytelserik person eller krets med falsk information, som denna förmedlar, i detta fall till motståndaren. Rör det sig om strategisk påverkansoperation kan man placera en inflytelseagent nära en key informant, som sedan till en större krets eller allmänheten förmedlar den falska eller vinklade informationen. Det mest kända exemplet är KGB-agenten Nikolaj Nejland, som tog sig in i Olof Palmes innersta krets men avslöjades av den svenske säkerhetspolisen Tore Forsberg, varefter han utvisades.
Militära påverkansförband i stormakterna arbetar strategiskt, operativt och taktiskt. De har kapacitet att sända med TV, radio och datanät. Amerikanska påverkansförband kan luftlandsättas och verka långt in på fientligt territorium. De har tryckerier och högtalare. De kan framställa flygblad, affischer, tidningar. De har tillgång till mediafolk, PR-specialister, tolkar. Sociala medier är en allt viktigare estrad för strategiska påverkansoperationer.
Det är emellertid långt ifrån alltid, som påverkansoperationer utförs med falsk information. Det vanligaste är att man använder sig av sanna uppgifter, men med ett urval som gagnar avsändaren. Syftet är hela tiden att förändra mottagarens verklighetsbild så att han handlar på ett sätt som är gynnsamt för avsändaren. Ett mål kan t.ex. vara att sprida förvirring som åstadkommer handlingsförlamning. Förvirring kan även spridas genom förvrängning. Ett känt exempel är när Per Albin Hanssons tal om ”god beredskap” förvrängdes till att handla om den militära beredskapen. I själva verket talade han om neutralitetsvakten och skördeutfallet 1939.
Nutida europeiska befolkningar har ofta ett medvetande om att man måste kontrollera källorna. Påverkansoperationer kan arbeta med verkliga källor, till exempel militärkommunikéer, som alltid är en integrerad del av krigföringen. Man kan arbeta med ”grå källor”, det vill säga inga källor alls, till exempel genom ryktesspridning. Man kan också arbeta med ”svarta” källor, det vill säga felaktigt angivna källor.
En särskild del av en påverkansoperation kan bestå i att flytta fokus. Filmen Wag the Dog har flera exempel på detta. När journalister inne i Gaza rapporterar om bombningar av sjukhus kan man från den andra sidan ge utförliga bilder av ett särskilt tragiskt offer för Hamas raketer. Man förnekar alltså inte de bombade sjukhusen, men man flyttar fokus.
Medvetandet om påverkansoperationer innebär att journalister och vetenskapliga bedömare ställs inför mycket omfattande svårigheter. Det gäller att inse att alla uppgifter från deltagarna i en konflikt är en del av konflikten och därmed påverkansoperationer. Det gäller att ha distans till alla inflytelseagenter. I påverkansoperationer ingår även en slags volontärer som inflytelseagenter. Dessa ”volontärer” är ofta oerhört aktiva. Vietnamrörelsen är ett välkänt exempel på hur ”volontärer” kan bli avgörande som inflytelseagenter i påverkansoperationer. Riksdagsmannen Stellan Arvidsson var till exempel en viktig ”volontär” i Stasis påverkansoperationer mot Sverige.
För en part i en konflikt är det besvärande att på plats ha oberoende iakttagare. Det försvårar starkt påverkansoperationerna. Israels insatser mot journalister i Gaza – till exempel al Jazira – är ur den synpunkten fullt logisk.
Det är inte bara journalister och andra bedömare som har ett stort ansvar, när de ställs inför påverkansoperationer. Det gäller hela befolkningar. Genom påverkansoperationer har kriget eller konflikten flyttat in vardagsrummet och hemdatorn. Och vi är alla målgrupper. Det gäller att inse det.