Kan man heta Kristen? Det kan man i alla fall i Danmark. Man kan till och med heta Kristensson eller – mer danskt – Kristensen. Så hette en familj i Hirtshals, men fastän de hade ett så fint namn, gick de aldrig i kyrkan. Gudstjänsten fanns inte med i deras värld. Men när sonen Flemming var tretton år började han gå i kyrkan varje söndag. Hur skall man förklara något sådant? Det finns bara en förklaring. Gud hade rört vid honom. Han var berörd. Flemming mindes det som vuxen: ”Gudstjänsten sade mig något från första ögonblicket. Jag tyckte om det. Jag gjorde en upplevelse av att möta Gud genom gudstjänstens olika delar. Det var inte bara predikan och psalmerna, det var också bönerna, kyrkobönen och nattvarden. Jag minns hur prästen bugade sig, när han gick inför altaret. Gudstjänsten var ett möte med den helige Guden. Det var en förnimmelse av helighet i rummet.” 

Detta upplevde en trettonåring från en familj, som aldrig gått i kyrkan. Lite senare fick han Poul Ulsdals bok Gudstjenesten i vor tids religiøse krise. Ulsdal var en ledande högkyrklig präst i Danmark efter kriget. Sin kyrkliga inriktning hade han fått på ett märkligt sätt. Prosten hade gett honom i uppdrag att hålla ett föredrag om högkyrkligheten, något som Ulsdal inte alls kände till. Men när han satte sig in i saken, upptäckte han att detta var normal kristen tro och att han själv redan var högkyrklig. Hans bok ger uttryck för hans upptäckt. Det är inte i massmedia den kristna trons framtid i ett folk avgörs, inte i de kyrkliga evenemangen, inte i de intellektuella diskussionerna. Avgörandet sker i gudstjänsten, i mötet med levande Gud. I Ulsdals bok lärde sig Flemming något mycket viktigt: Gud vill att vi skall ge honom något. Det är det, som gudstjänsten är till för. Detta visste redan en av Psaltarens författare: ”Höj jubel till Gud alla länder! Lovsjung hans namns ära, ge honom ära och pris!(Ps. 66:1-2)

När Flemming växt upp blev han så småningom präst, och som präst arbetade han med att berika och försköna gudstjänsten. Sina erfarenheter har han samlat i boken Mødet mellem himmel og jord – På vandring genom gudstjenesten (Lohses forlag). Det var just detta som Flemming Baatz Kristensen var med om som trettonåring – mötet mellan himmel och jord i gudstjänsten, ett förvandlande möte med levande Gud. Och sitt vuxna liv har han ägnat åt att forma gudstjänsten så, att den ger tillbaka till Gud vad han vill ha: lovsång, ära och pris för allt gott han gör och gjort, allra mest för att hans älskade Son Jesus Kristus har lidit, dött och uppstått för oss.