1. Alltmera klarsyn, mera tro
på möjligheten att få bo
med dig där jag hör hemma
det ber jag, Gud, och hoppas på.
Låt mig i Kristi kraft få nå
det liv, där varje stämma
sjunger klart,
underbart
om hur livet
blivit givet
evigt åter,
där man sig förlåtas låter.
2. Men först av allt, hjälp mig förstå
att jag förlåtelse kan få
för alla de bekymmer
jag gjorde andra liksom dig
var gång jag kretsade kring mig
och allt som Jesus skymmer.
Det är brått.
Jag har gått
utan nåden.
Låt mig få den
innan dagen
blir för alltid från mig tagen.
3. Det är en förmån utan gräns
att allt, där samvetsbördan bränns,
du lovat att ta över.
Jag får nu lägga allt på dig,
som i din kärlek lovat mig
att allt vad jag behöver
nåden till
själv du vill
gärna göra.
Jag får höra
frälst ur faran
till den glada pilgrimsskaran.
4. Jag ingenting vill bära på
av synd och skuld, när jag skall gå
för alltid ut ur tiden.
Då vill jag vara löst och fri
som jag idag av nåd kan bli
när du mig ger av friden
i ditt blod.
Gör mig god,
helt försonad
låt mig skonad
från mitt eget
då i tro ta sista steget.
Melodi: Den svenska psalmboken 498, Ett, Jesu, än påminner jag