1. Herre, räck din hand från himlen,
rör vid dina tjänare.
Rör på nytt försagda läppar
och ditt eget ord dem ge.
Ge dem ord, som rycker masken
från ditt folks bedragare.
2. Ge dem ord och låt dem riva
ned de hinder otron byggt.
Låt som gryningssol dem driva
nedstämdhetens natt på flykt.
Låt ditt ord slå ut de droger
njutningslystnaden har bryggt.
3. Gör profeterna du väljer
fasta liksom härdat stål.
Låt dem varna, låt dem synas
som ett kustens vårdkasbål[1].
Ingenting får kunna rubba
dem ifrån din viljas mål.
4. Låt den fullmakt du har gett dem
stråla klart som solens sken,
obetvingligt undanröja
varje skymt av fienden
till din plan för Kristi Kyrka
och för hela skapelsen.
Jeremia 1:9
Melodi: Den svenska psalmboken 640, O, Jerusalem
[1] Vårdkase – varningsbål vid kusten, tändes när plundrare närmade sig.