1. Utan Gud man tänker att
    livet skall bli fritt och glatt,
    när man är sin egen lag,
    bara lever för idag.
  2. Eget ansvar inför Gud,
    ljuset från hans goda bud,
    allt får blekna och till slut
    suddas det ur själen ut.
  3. Sen blir livets krydda besk.
    Tomhetens och tvivlens träsk
    ligger oundvikligt där.
    Utan väg och mål det är.
  4. Den, som denna nöd förstår
    och ser mänskan som där står,
    måste be till Gud om nåd
    att här ge ett riktigt råd:
  5. ”Här finns inget annat än
    ropa emot himmelen:
    ’Fader, lyft och led mig, bär
    dit där livet äkta är.’”
  6. Och, förunderligt att se,
    Fadern ropet väntade,
    öppnar nu sin stängda dörr
    in till vänskapen som förr.